Stop all the clocks...

Det är en regnig mulen lördag när beskedet kommer; familjen älskade vovve Wilma finns inte mer.

Aldrig mer kommer vi att mötas av en vilt viftande svans och skär tunga hos mina föräldrar. Aldrig mer kommer hon att försöka stjäla barnens kakor och krafsa på oss med tassen för att få sista tuggan på vad det nu var vi åt.

Aldrig mer kommer hon att provsmaka alla nedfallna äpplen och plommon hon hittar. Aldrig mer kommer hon att jaga i skogen med pappa.

Älskade Wilma, jag hoppas att du fått en riktigt fin korg med den mjukaste filt som finns och en välfylld matskål i hundhimlen. Jag hoppas också att de har smaskiga ben och en och annan äppelskrott till dig också.

Farväl älskade vän, du fattas oss och vi saknar dig redan. Sov gott Wilma.