Kräkor, kräkor

Bebisen har extraknäckt som fontän nästan ända sedan hon föddes. Vissa dagar har hon spytt ner så mycket kläder att jag seriöst funderat på att A. aldrig mer klä på varken henne eller mig, B. köpa aktier i Procter & Gamble eller C. klaga min nöd på bvc en gång till. Nu behövdes inte det eftersom lilla damen drog av en praktspya mitt framför näsan på bvc-sköterskan en dag. Remiss skrevs och dagen efter var vi mer än välkomna till barnjouren där bebisen klämdes på, vägdes, ultraljudades och synades efter konstens alla regler.Inga sensationella fynd gjordes så vi välkomnades tillbaka två dagar senare för nytt ultraljud bl a.

Det blev en repris av det föregående ultraljudet. Moln av tarmgas gjorde det omöjligt för medicinmannen att se om det fanns någon förträngning av nedre magmunnen. Tillbaka på barnjouren och där träffade vi på en handlingskraftig läkare som tyckte att även om det är normalt för en helammande bebis att inte bajsa på 8 dagar så kanske en tömning av tarmkanalen vore en bra idé. Sagt och gjort. Blöja av, klyx in och blöja på. Det kan ta ett tag innan det verkar, sa sköterskan. Det tog inte en halv minut.

Bebisen bajsade, bajsade och bajsade lite till. Raskt drog jag in på toa, fällde ner skötbordet och skalade av blöjan. Det såg ut som om någon fyllt den med en doftlös blandning av Slotts senap och Kalles kaviar. Upptäckte att det blivit lite bajs vid ena benöppningen på bodyn och började ta av den. Då uppdagades omfattningen av katastrofen...Hela ryggen var täckt av bajs. Jag skojar inte, ända upp till hårfästet i nacken var det tjockt kletigt gult bajs. När jag lade henne på magen för att torka bort härligheten fick jag en svag känsla av deja vu. Bebisen påminde verkligen starkt om en julskinka överdragen med senapsgriljering.

Efter bajskrisen som för övrigt kröntes med en spya som grädden på moset åkte vi hemåt. Bebisen utmattad och smått gulfläckig men med rena kläder och jag lika trött med kräkfläckiga kläder och vetskapen om att jag på måndagen skulle vara tvungen att återvända en gång till.

Resultatet av det besöket blev ett klyx till med det mest äckligt stinkande bajs jag någonsin upplevt. Kände hur ögonen tårades och det började svida på kinderna. Typ. Läkarvetenskapen vet fortfarande inte varför bebisen spyr så nu ska jag föra dagbok över amning, kräkningar och bajs. En hel veckas författarmödor som ska tas med till bvc och visas upp. I väntan på det lägger jag i en maskin tvätt till och kollar läget på aktiemarknaden. Procter & Gamble någon?

Djurens vänner pysslar

Som den sanna djurvän jag är köpte jag en säck fågelfrön häromdagen. Blandade frön för att locka lite olika fåglar till trädgården. Monokultur med enbart solrosfrökonsumerande talgoxar blir lite trist i längden.

En snabb titt på påsens innehåll avslöjade mängder av små partiklar. Totalt inkompatibla med mina fröautomater. Jag kunde bett maken bygga ett fågelbord men det hade förmodligen blivit klart någon gång vid påsk. Lite tankemöda och en ny tur till Ica löste problemet och på köpet fick jag ett nytt pyssligt inlägg till bloggen. Två flugor på smällen minsann!



Ett halvt kg prima danskt ister från Icas kyldisk och en säck fågelfrön. Mer än så behövs inte för en rolig pysselstund i köket. Lägg istret i en lämplig gryta eller kastrull och låt det smälta.



Medan istret smälter i kastrullen plockar du fram formar och snöre av lämplig sort. Själv valde jag att använda små kakformar och vanligt hederligt steksnöre i bomull. Klipp till det i lagom längd och bered dig på nästa steg. Blanda i fågelfrön i kastrullen med ister så att det blir som en tjock gröt. Lägg snören i formarna och lägg i frösmeten. Packa väl.



In i kylen för att stelna och sedan kan du servera traktens fåglar dessa egenhändigt tillagade delikatesser. Tidsåtgång: du hinner bli färdig innan bebisen ledsnar på att sitta i babysittern och se på.

Fuljulbakning

Ja, hej vad det går och snart är det jul ända till påska. Eller rättare sagt, påsken är redan här. På konditorierna iaf. Fikade ute med familjen förra tisdagen och åt årets första lussekatt och tittade ut på snön som vällde ner från himlen. Såg ut som om Gud Fader självt tappat greppet om ett paket tvålflingor. Medan jag åt lussekatt klämde lille G i sig en semla. Det såg fel ut faktiskt. Galet liksom.

Nåväl. Häromdagen var bebisen på prima humör så jag tänkte att jag passar på och bakar. Degmakandet gick bra och jag har aldrig förr fått till så fantastiskt fluffiga lussekatter. Som nybadade perserkatter i bullformat. Kan bero på att jag till en halvliter röd mjölk tillsatte 200 gr Milda (smöret var tyvärr slut) samt en burk Kesella med 10 % fetthalt.



Utbakningen gick i överljudsfart eftersom den beundrande publiken i babysittern började knorra. Och resultatet: ett riktigt fuljulbak. Men det är gjort iaf. Nu är det bara resten kvar. Eller hur?



Lika fula som de är goda. Och det är huvudsaken.

Det var längesen...

som det skrevs något här. Jag blev helt enkelt inredningsutbränd. Det blev till att designa om hela tillvaron nästan. Så numera ligger företagandet på hyllan och har ersatts av grisar. Eller ja, numera är det bara en liten gris som håller mig sysselsatt. Tidigt på morgonen den 11:e september föddes nämligen vår lilla Märta-My.



Numera fylls dagarna med blöjbyten, vagnspromenader och en och annan inredningsidé.
Fruktansvärt skönt. Min kära man har skämt bort mig med en ny kamera och det kommer mer bilder framöver på vad vi trots min idétorka har fått gjort.

Nu ska jag mata min lilla gris. Vi ses!

Vinterpromenad

Idag tog vi vara på solskenet och snön, jag, jycken och lille G. Vi tog en skogspromenad och lät jycken springa lös och tränade inkallning. Det gick riktigt bra. Vi fick ju med henne hem igen. :D Kameran följde också med så att ni kan få njuta av lite bilder här bloggen.



Här står bloggaren herself och får lite vintersol på nosen.



Klart att jycken ska vara med på bild också. Ytterst motvilligt förvisso eftersom hon hellre velat springa lös och sniffa runt.



Och här har vi den lille fotografen i egen hög person. Jag fick på nåder låna kameran en liten stund och fota honom.

Sen gick vi hem och åt hemgjorda semlor. En härlig avslutning på en härlig promenad.

And the winner is:

Maken fick äran att sköta lottdragningen och ur den vita Margretheskålen drog han fram My Little Home. Grattis till vinsten! Maila namn och adress till sanna snabel-a nublu.se så kommer din tidning i brevlådan.

Butiksassistenten

Jag nämnde ju för något inlägg sedan att jag blivit med assistent. Hon är en riktigt trevlig jobbarkompis nu när hon lärt sig att inte skälla ut kunderna... :D



Så här ser hon ut - liten signorina Buster. Döpt till det snoffsiga namnet Paradisbäckens Amaryllis men lystrar till namnet Milla.



"Jisses matte, du behöver städa här!". Ett av de sällsynta besöken ute i butiken.



Givetvis är ju assistentens plats inne på kontoret. De gånger det inte duger med att sova på fleecefilten ålar hon sig upp i mitt knä, snor runt några varv och lägger sig sedan bekvämt tillrätta. Andra uppgifter är att bevaka kunderna genom spjälorna i grinden ut till butiken samt gnaga sönder kartonger ute på lagret.

Glöm inte att tävla om magasinet från Jeanne d'Arc Living i inlägget nedan. Bara att kommentera i det inlägget och länka till tävlingen på din blogg!